Ett nationellt kartografiskt storprojekt 1988-1997
Nationalatlasens innehåll och format
En decentraliserad organisation
En försäljningsframgång
PC-versionen av Sveriges Nationalatlas
Nationalatlasens fortlevnad och framtida utveckling

Ett framsynt riksdagsbeslut 1987
En nationalatlas är ett lands officiella tematiska kartverk, som med kartor, diagram, bilder och text beskriver ett lands geografi. På en nationalatlas ställs krav på tematisk fullständighet, aktualitet och objektivitet. Internationellt sett är det vanligen landets kartansvariga myndighet som är huvudman för verksamheten, oftast i nära samverkan med den nationella statistikmyndigheten och med ledande geografer vid landets universitet. Så blev fallet även i Sverige. Riksdagen beslutade den 15 april 1987, att Sveriges Nationalatlas (SNA) skulle utges under 10-årsperioden 1988-1997. Lantmäteriverket fick i uppdrag från regeringen att i samverkan med Statistiska Centralbyrån och Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG) producera den nya svenska nationalatlasen. I riksdagsbeslutet, som till delar var regionalpolitiskt betingat, förutsattes att huvuddelen av den tekniska produktionen av nationalatlasen skulle ske i Kiruna vid LM Kartor, den då nyutvecklade enheten för datorbaserad tematisk kartografi.

Den tidigare svenska nationalatlasen "Atlas över Sverige" producerade 1951-1973 i samverkan mellan SSAG och dåvarande Generalstabens Litografiska Anstalt (Esselte). Under 1970- och 80-talet aktualiserades flera gånger från SSAG behovet av en ny nationalatlas. Lantmäteriverket tog 1984 initiativet att närmare undersöka förutsättningarna härför. Efter genomförd förstudie och lägesrapport till regeringen begärde riksdagen en fördjupad utredning och 1986 lämnad LMV i sin anslagsframställning ett förslag i ärendet.

Den nya Nationalatlasen skulle omfatta ett bokverk omfattande 17 tematiska band , som skulle beskriva Sveriges naturlandskap, kulturlandskap, befolkning, samhälle och näringsliv i ett historiskt och internationellt perspektiv. Atlasen skulle utges i en svenskspråkig och en engelskspråkig version. Projektet fick också som målsättning att främja samverkan mellan olika myndigheter vad gäller försörjning av samhället med digitala lägesbestämda data. Detta kom till uttryck i den decentraliserade organisation som projektet fick för dataförsörjning och manuskriptframställning i vilken sex myndigheter har deltagit. Vid sidan om Lantmäteriverket och Statistiska Centralbyrån är det Statens Naturvårdsverk, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning och SMHI.

Redan efter något år beslöt projektledningen vidga målsättningen till att vid sidan om bokverket också bygga upp en geografisk databas för översiktlig beskrivning av landets geografi. Databasen skulle möjliggöra framtida uppdatering och distribution av data i digital form till olika samhällsorgan och till allmänheten.

För finansieringen av projektet anvisade riksdagen vid starten 42,5 Mkr. Ungefär hälften av dessa medel utbetalades vid projektstarten, medan resterande medel årligen uppräknats med hänsyn till index. I Riksdagsbeslutet 1987 förutsattes att 15 Mkr i 1987 års penningvärde därtill skulle erhållas från sponsorer. 1,5 Mkr har erhållits från Wallenbergsstiftelsen som bidrag till den engelskspråkiga versionen. I övrigt har, trots stora ansträngningar, sponsorsmedel uteblivit. Regeringen beslutade då 1993 att LMV fick utnyttja 16,64 Mkr av statskapitalet för omsättningstillgångar för att finansiera den återstående produktionen av SNA. Dessa medel skulle täcka framställning av återstående manuskript och tryckfilmer av atlasbanden på svenska och engelska språket, men också uppbyggnad av en databas, som möjliggör framtida uppdatering. Vid sidan om de statliga anslagen har kostnaden för projektet täckts av försäljningsintäkter.

De totala kostnaderna för projektet är 96,3 M kr i löpande penningvärde fördelade på nedanstående poster:

Utgivningen av de 17 banden har slutförts inom 9 år i stället för den ursprungligen planerade 10-årsperioden. Det sista bandet i den ursprungliga serien Sveriges geografi utkom under hösten 1996.

Not: Denna artikel publicerades ursprungligen i Sveriges Kartläggning - Tillägg 1988-1997, Kartografiska Sällskapet