Linné genomförde ett antal forskningsresor till olika landskap i Sverige och han finns omnämnd i Sveriges Nationalatlas i olika vetenskapliga sammanhang. Linnés lärjungar begav sig så småningom ut på upptäcktsresor, vilket förde hem stor geografisk kunskap om världen utanför landet.

Tack vare Linné vet vi en hel del om exempelvis regionala skillnader i befolkningens hälsotillstånd, vilka kurer och läkeväxter som användes m.m., förutom den stora kartläggningen av flora och fauna med bl.a. den första provinsfloran (Flora dalekarlica 1734, se Växter och djur)
− så i fält var han i högsta grad geograf!

Linnés resrutter har rekonstruerats i kartform, mycket tack vare reseanteckningar med ortnamn (även om det i några fall inte är helt säkert att han personligen besökte alla platser).

Kan Linné ha använt sig av kartor under sina resor?
− Troligen inte vid de första resorna. Kartor var vid tiden svårtillgängliga dokument men det fanns en del handritade sockenkartor, enkla vägscheman och avståndstabeller att tillgå. Linné måste till en början ha varit ovan vid att arbeta med och tänka i termer av kartor. Att han trots detta börjar inkluderar kartor i några av sina reseberättelser får därför betraktas som nyskapande. Genom sina nära kontakter med Jacob Faggot (inspektör i dåvarande Lantmäteriverket) fick Linné någon gång under 1740-talets första hälft - före eller efter resan till Gotland 1741 - tillgång till en enkel Gotlandskarta, avsedd att pryda den tryckta reseberättelsen med. [Källa: Georg Ekström, Uppsala universitet 2006].
Linné arbetade således i en brytningstid, där kartan började få alltmer genomslag. Under 1740-talet drog Lantmäteriet igång en mycket aktiv och mer systematisk kartering av Sverige, med utgivning av ett antal tryckta provinskartor.
Mer om landets kartläggning i Sveriges kartor.

Kan han själv ha ritat kartor?
− Inte i någon nämnvärd omfattning. Han använde sig med tiden av andras kartor, lokala kartskisser och avritningar men det finns faktiskt en kartskiss i blyerts som tillförts Iter Lapponicum (stora utgåvan) i efterhand. Kartan visar resans förlopp och den kan inte ha gjorts av någon annan än Linné. Originalet finns hos Linnean Society i London.

Det råder heller ingen tvekan om att Linné var entusiastisk över geografiska beskrivningar och kartan som företeelse. Det framgår bl.a. av hans positiva förord till Erik Tunelds "Inledning till geographien över Swerige", i andra upplagan 1747.
 

Linné i samedräkt, inspirerad
av lappländska resan 1732
(oljemålning av Martin Hoffman)