Läs hela betänkandet

Utdrag ur Bostadsutskottets Betänkande 1998/99:BoU1
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1999

D 1 Lantmäteriverket
....

Verksamheten vid Lantmäteriverket finansieras både genom anslag och avgifter. Den avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grundläggande fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full kostnadstäckning. De finansieringsprinciper som riksdagen fastställt innebär dessutom att användarna i ökad utsträckning skall bidra till finansieringen av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen. Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av den totala budgetomslutningen har också ökat under senare år. För år 1998 beräknas andelen uppgå till knappt 70 %. Som framgår av budgetpropositionen har dessutom Ekonomistyrningsverket haft regeringens uppdrag att redovisa förslag till avgiftssystem och finansieringslösning för den statliga lantmäteriverksamheten i framtiden. Redovisningen har den 15 oktober 1998 överlämnats till regeringen, och den bereds för närvarande i Regeringskansliet.

En utgångspunkt för beslutet om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen skulle skiljas från det statliga lantmäteriet. Som ett resultat härav har den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten redan bolagiserats. Avsikten är dessutom att en bolagisering skall ske av den fristående förlagsverksamheten och den kartografiska uppdragsverksamheten när förutsättningar för detta föreligger. På sikt innebär detta att verket kommer att få än mer renodlade myndighetsuppgifter jämfört med i dag.

. . .

Sverige har enligt motion 1998/99:Bo234 (kd, m, c) goda förutsättningar att kunna bygga upp digitala kartdatabaser. Dessa förutsättningar har enligt motionen dock inte tagits till vara eftersom tillräckliga resurser inte ställts till förfogande för verksamheten. Genom en snabbare uppbyggnad av en digital Sverigekarta skulle viktiga användares behov bättre kunna tillgodoses samtidigt som förutsättningar för nya företag skapas. Enligt förslaget bör därför regeringen i budgeten för år 2000 återkomma med förslag till finansiering av en digital Sverigekarta.

Produktionen och användningen av landskapsinformation i digital form har ökat under en rad av år. Det är en enligt utskottets mening mycket positiv utveckling. En förutsättning för att den skall fortgå är att användarna får ökad kunskap om de möjligheter som geografiska data i digital form erbjuder. Flera satsningar har också gjorts för att stimulera till en ökad användning. Det gäller bl.a. inom den offentliga sektorn där en utbildningssatsning riktas till kommuner och länsstyrelser. Information i digital form används också redan bl.a. inom samhällsplanering, räddningstjänst, miljöövervakning, transportplanering och försvaret. Ett ytterligare exempel är att länsstyrelserna nyligen har fått tillgång till den ekonomiska kartan i digital form. För en bredare allmänhet finns Sveriges nationalatlas i en digital version. I budgetpropositionen uttalar regeringen att denna version av atlasen är en betydande tillgång för kunskapsspridningen om Sverige och att den nu bör vidareutvecklas med sikte på att förmedla information via Internet. Regeringen har i budgetpropositionen därför föreslagit att anslaget till Lantmäteriverket skall tillföras 2,5 miljoner kronor för detta ändamål för vart och ett av åren 1999 och 2000. Även om nationalatlasen inte fullt ut torde motsvara den digitala Sverigekarta som förordas i motionen visar den enligt utskottets mening på en positiv utveckling i den riktning som motionärerna synes eftersträva. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett att tillstyrka förslaget i motion 1998/99:Bo234 (kd, m, c).

Läs hela betänkandet