|
Fördjupning |
Infrastruktur |
Några viktiga ortbegrepp
Aktuella begrepp:
Tätort: |
Ort med minst 200 invånare i samlad
bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen. |
Småort: |
Ort med 50-200 invånare i samlad
bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen. |
Arbetsplatsområde: |
Eg. "arbetsplatsområde utanför tätort"
är koncentrationer av arbetsställen med minst 50 sysselsatta.
Det rör sig om industriområden, vårdinstitutioner, flygplatser, kärnkraftverk, militära anläggningar etc |
|
Dessa begrepp förvaltas av
Statistiska centralbyrån, SCB som vart femte år omprövar statusen för
respektive ort. Läs
mer hos SCB
|
Centralort:
|
Administrativ huvudort i kommun.
- Se även
karta Kommunindelning
2000 (Infrastrukturen) |
Residensstad:
|
Administrativ huvudort i län.
- Se även
karta Länsindelning
2000 (Infrastrukturen) |
Se även:
ortnamn (RAÄ),
ortsökning
Äldre benämningar:
Stad: |
Från medeltiden fram till 1970, benämning på ort med vissa
handelsprivilegier (stadsprivilegium).
- Se även karta Städer
1970 (Kulturminnen och kulturminnesvård). |
Municipalsamhälle: |
Tidigare benämning på tätbebyggda områden på landsbygden och som inte utgjorde egna kommuner, men där vissa regler för städer tillämpades, t.ex. rätt till beskattning. De bildades fr.o.m. 1900 som delar av landskommuner och upphörde med kommunreformen 1971. |
Köping: |
Benämning på samhälle med handelsplats. Köpingar fanns redan på
medeltiden. På 1600-talet blev köpingarna underordnade städerna (lydköpingar). Beroendet av städerna minskade under 1700-talet och friköpingar bildades.
På 1800-talet kunde köpingar bilda egen kommun. Köpingar som inte blev kommuner likställdes med municipalsamhällen. Då kommunreformen genomfördes 1971 fanns det 92 köpingar i Sverige. |
SNA
2010-02-17
|